Captens Logg 2019
På Lördag 29/6 kl 16.30 lyfter planet från Arlanda till Preveza för ännu några veckors segling i det Joniska havet.
Och medan ni väntar på den första inlägget kan ni lyssna på ”En Klocka av guld” som handlar om att ta tillvara på livet.
Loggbok
Lefkas 29 juni 2019
Så var vi tillbaka igen i Fragancias sittbrunn denna heta sommarnatt. Faktum är att detta blir vår sista resa. Vår andel är såld och från 1 september är det nya ägare som tar över. Det är med blandade känslor som vi packar upp och bäddar i ordning våra kojer. Med på resan är Daniel, Katarinas yngste son. Vi ser fram mot att få visa alla våra smultronställen och börjar därför med att gå upp till torget och restaurang Nautilus där vi träffade vår favoritservitris. Lite god mat på kvällskvisten och glada skratt med söta Ella. Efter en promenad genom stan var vi tillbaka på båten, satt en stund i sittbrunn innan det var dags att krypa till kojs.
Distans: 0 NM
Besättning: Katarina Viberg Hedman, Göran Viberg och Daniel Djupström
Abelike 30 juni 2019
Vi vaknade efter en varm och svettig natt. Inventerade kylskåpet och skrev en inköpslista. Katarina tog en promenad upp till båtaffären och fick tag på en praktisk plastbag att ha i båten med Göran och Daniel provianterade. Vi hälsade på nya hamnkapten Giorgio, slängde lite skräp och sedan gav vi oss av. Första anhalt var Abelike. Det blåste en del, men rak motvind. Vi kan inte annat än konstatera att vi blivit bekväma med åren. Tanken på att kryssa kändes inte lockande och därför gick vi med motor hela vägen. Det var inte så många båtar när vi kom fram så vi kunde krypa ner i hörnet och dra linor till land. Efter en god lunch som bestod av fetaostomelett och grekisk sallad, blev det en lugn och stillsam eftermiddag med bad och solning innan det började bli kväll och dags för kvällsdrinken, i vanlig ordning. Vid 21.30-tiden tog vi lilla gummibåten till Minas taverna. Kärt återseende igen. Middagen bestod av ugnsbakad fetaost, friterad zucchini, kyckling- och baconsouvlakis, lammkotletter, pommes frites och tzatziki. Mycket gott. Mätt och belåtna gav vi oss av i mörket tillbaka till Fragancia. Ett obligatoriskt nattdopp stod på schemat. Det är en fantastisk känsla att simma under stjärnhimlen och se hur marelden glittrar i vattnet. Smultronställe nummer två avverkat.
Distans: 11,2 NM
Besättning: Katarina Viberg Hedman, Göran Viberg och Daniel Djupström
Kastos 1 juli 2019
Katarina och Daniel vaknade ganska tidigt, steg upp och tog ett morgondopp. Det blev 15 varv runt båten och dagens motionspass var avklarat. Vi åt en god frukost och gav oss sedan av mot Kastos. Vi puttrade på med motor, men upptäckte att vi kunde hissa segel. Daniel och Göran fick upp storseglet, vi drog ut förseglet, stängde av motorn och sedan infann sig den underbara känslan när motorljudet tystnar, det fräser till kring båten och vi gör fart enbart med vindens hjälp i ungefär 10 minuter. Sedan dog vinden, vi fick ge upp och startade motorn, men behöll storseglet uppe. Efter 20 minuter började det blåsa igen. Ut med förseglet, stäng av motorn och nu tog vinden fart i seglet igen i ungefär 15 minuter. Vi gav upp nu och väntade tills vi rundat Kalamos norra udde. Då gjorde vi om samma procedur för tredje gången. Det blir inte riktigt samma sköna känsla när man hissar seglen för tredje gången på ungefär en timme, då börjar det bli tjatigt. Men nu äntligen blåste det rejält i 12-13 meter per sekund. Vi revade storseglet och gjorde bra fart. Så småningom vred vinden och vi bestämde oss för att det fick räcka. Vi var nästan framme vid Kastos. När vi skulle dra in seglet, fick vi plötsligt problem och allt trasslade sig. Göran fick gå fram till förseglet och försöka trassla upp det hela. Till slut och med assistans från Daniel var förseglet inrullat som det skulle. Det var lite struligt när vi skulle lägga till i Kastos, men det fungerar ändå bra när man är tre och till slut låg vi där vi skulle. Som vanligt var det lite kaos och ganska underhållande (när man själv ligger säkert där man ska, kan man alltid gotta sig åt de som inte gör det) när några engelsmän i en hyrbåt lyckades reta upp en pedantisk tysk. Inte lika kul när engelsmännens goda vänner och nybörjarseglare från Australien lade sig på ena sidan om oss och inte riktigt hade koll på vindar och vilka linor som var bäst att dra till land först. Efter lite tips och passande med fendrar så sänkte sig till slut lugnet i viken. Katarina och Daniel gick i land och tog en promenad upp till kvarnen där de beundrade utsikten och fikade. Sedan var det dags för en liten tur till souvenirbutiken och inte minst till den lilla nyöppnade matbutiken. Vi badade och sov en stund i sittbrunn. Sedan var det dags för australiensarna att ta sig i land och det ville sig inte bättre än att mannen tappade balansen när han skulle i gummibåten och lyckades dra med sig frugan i fallet. Två väldigt blöta och framförallt en genomsur australiensare fick byta om och sedan göra ett nytt försök. Det är skönt att se att även andra har problem ibland. Kapten Göran bjöd på god middag i sittbrunn, tortellini med salami och grekisk korv samt rester av från gårdagens lunchsallad. Allt sköljdes ner med cola (Daniel) och lite rödvin (övriga besättningen). Sedan gick vi i land och tog oss upp till Alex och Elena på e.la:s bar. Kärt återseende nummer tre. Det är alltid lika trevligt att träffa dem. Just denna kväll var det ovanligt lugnt i baren och vid 23-tiden var det bara vi kvar. Vi satt länge och pratade med våra vänner. Många skratt, många kramar och många öl blev det innan vi tog oss tillbaka till båten och satt en stund i sittbrunn innan det var dags för godnatt. Smultronställe nummer tre nu uppvisat för Daniel.
Distans: 16 NM
Besättning: Katarina Viberg Hedman, Göran Viberg och Daniel Djupström
Nidri, 2 juli 2019
Våra sovmornar har en tendens att bli längre och längre. Kanske hänger det ihop med att nätterna blir senare och senare på något märkligt sätt. Vi vaknade som sagt ganska sent, det blev lite bad och individuella frukostar. Vi avvaktade australiensarna som gav sig iväg på förmiddagen, sedan packade vi ihop och gav oss iväg. Vi satte kursen söderut och rundade Kastos södra udde, tog sedan höger och satte kurs mot Lefkas södra udde. När vi passerat Meganisis södra udde tog vi höger igen och fortsatte norrut längs Lefkas kust. Lite hattigt med seglandet, men i princip kunde vi segla från Kastos södra udde och fram tills det var dags att gå norrut igen, då mojnade vinden. På eftermiddagen var vi framme i Nidri och släppte ankaret i Tranquil bay. Det blev en sen lunch bestående av fetaostomelett, tomat och smörgås. Sedan blev det, ja ni har hört det förut, sol och bad samt en tupplur i sittbrunn. På kvällen var det dags att ta gummibåten in till stan och gå till Katarina och Giorgio på Maistrali. God middag som bestod av saganaki och ”cheese and bacon rolls” till förrätt. Varmrätter som bestod av lammkleftiko till Göran och Daniel samt grillad kyckling till Katarina. Allt sköljdes ner med Mythos och vin. Sedan tog vi en promenad och Daniel passade på att shoppa på till sig själv och vänner där hemma. En drink och lite efterrätt på Ikaros avslutade kvällen innan det var dags att ta sig ut till båten igen. Katarina och Daniel tog ett nattdopp och sedan somnade vi sött. Smultronställe nummer fyra och middag på Maistrali avklarat.
Distans: 18,5 NM
Besättning: Katarina Viberg Hedman, Göran Viberg och Daniel Djupström
Preveza, 3 juli 2019
Som vanligt sov vi länge, men sedan packade vi snabbt ihop, lade upp gummibåten på däck, drog upp ankaret och gick norrut. Ingen segling, bara motorgång hela vägen upp genom Lefkas kanal. Där släppte vi ankaret en stund medan vi väntade på att bron skulle öppnas. Till slut var vi ute på norra sidan och kunde hissa seglen. Fantastisk härlig segling med vinden in snett bakifrån, en stadig vind och vi rullade fint fram på vågorna. En riktigt härlig dag till sjöss och vi kunde segla hela vägen från Lefkas och ända in till Preveza. Vi lade oss i ”Sjukhusviken” där vi brukar ligga. Det var ovanligt mycket båtar, men kapten Göran har verkligen tränat upp ett bra ”öga” för var det passar att släppa ankaret och snart låg vi tryggt med god marginal till övriga båtar. Det blev lunch som bestod av varma mackor och sköna bad i nästan ljummet vatten. Vid 20.30 tiden tog vi gummibåten i land. En härlig kväll i Preveza bland alla människor. Vi åt en enklare måltid på ett av snabbmatställena i hamnen – Gyros i pitabröd. Vi gick bort till Posto café där vi spenderade flera kvällar förra året, för att se om vi kunde se fotboll där. Tyvärr visades inte matchen på grekisk TV så vi blev hänvisade till en sportbar lite längre ner på gatan. Där hade de tillgång till rätt kanaler och vi beställde in drinkar och slog oss ner framför TV-apparaten. Spännande match, som fick ett tråkigt slut eftersom Sverige förlorade mot Nederländerna med 0-1 i förlängningen. Vi tog oss tillbaka till Fragancia. Daniel tog ett nattdopp och sedan var dags att krypa till kojs. Preveza kanske inte kan gå under epitetet ”smultronställe”, men en mycket trevlig stad som det alltid är roligt att återkomma till.
Distans: 15,6 NM
Besättning: Katarina Viberg Hedman, Göran Viberg och Daniel Djupström
Ormos Rougas, 4 juli 2019
När vi vaknat tog vi gummibåten till stranden och gick upp till affären för att proviantera. När vi kom tillbaka till Fragancia drog vi upp ankaret och gav oss iväg. Vi bestämde oss för att gå längre in i den stora bukten Amvrakikos. Ganska snart blåste det upp och fick ännu en dag med härlig läns. Efter ett par timmar var vi framme vid den vik som vi siktat in oss på, Rougas. Det var vackert i viken och vi hittade en bra plats mellan en österrikisk och en tysk båt. Viken kantades av en sandstrand och en camping. På strand låg en liten taverna, men vi hade bestämt oss för middag på båten. När vi väl låg på plats och bestämde oss för ett bad så upptäckte vi att på den lilla österrikiska båten fanns det hundar, ja i plural. Närmare bestämt fem stycken, åtminstone vad vi kunde se och de var inte några små knähundar heller. Mycket märkligt. De vaktade effektivt båten och skällde intensivt så fort en simmare eller en gummibåt passerade. Tillsammans med hundarna bodde en ensam man som dök upp ibland under all presenning som båten var täckt med. Tysken på andra sidan var också ensam och såg ut som en riktig sjöbuse. Lite längre ner låg en annan tysk båt också med en ensam man ombord. Den båten såg ut som ett vrak. Vi började bli fundersamma på denna vik och framförallt de som verkade ha bosatt sig här. Å andra sidan om det befinner sig flera båtar med folk som verkar ligga länge, så kan man anta att det är ett bra och säkert ställe. Det blev en sen, men enkel lunch bestående av sallad och en fetaostomelett. Sedan blev det mer bad och en tupplur i sittbrunn innan solen gick ner. Kapten Göran gjorde sin berömda pasta carbonara till middag och vi satt i sittbrunnen under lampans sken och njöt. Kvällen avslutades med quiz och alla vann rättvist varsin omgång. Vi satt och njöt i den varma grekiska natten och såg på den fantastiska stjärnhimlen innan vi till slut gick och lade oss. En skön dag med fantastisk avslutning.
Distans: 11,2 NM
Besättning: Katarina Viberg Hedman, Göran Viberg och Daniel Djupström
Preveza, 5 juli 2019
Vi steg upp tidigt och gav oss iväg tillbaka mot Preveza. Det var kavlugnt så det blev motorgång hela vägen. Vi åt frukost under färden och det dröjde inte länge förrän vi såg den första delfinen strax framför båten. Sedan såg vi flera flockar längs vägen. De flesta på lite avstånd, men man blir ändå alldeles varm inombords när man ser dessa fantastiska djur. Det tog bara två timmar och sedan vari tillbaka i Preveza och ”Hospital bay” igen. Vi släppte ner ankaret på ungefär samma ställe som sist. Då fick vi syn på havssköldpadda som stack upp huvudet inte långt från båten. Eftersom havet var lugnt så var sikten under ytan mycket god, så vi kunde enkelt följa den när den simmade ner till botten och verkade äta lite. Sedan dök den upp igen och tittade på oss med ett litet häpet ansiktsuttryck som sköldpaddorna gärna har. Slutligen dök den igen och simmade lugnt under båten och vidare på andra sidan för att fortsätta äta. Vi har fått tips från Carina Lindbäck (en av de andra båtägarna) att sköldpaddor gillar tomater, kan vara bra att komma ihåg till nästa gång. Vi badade en stund och gav oss sedan in till stan med gummibåten. Vi gick upp till Sofia som har tvätt- och båtservice för att boka tvätt av kläder nästkommande dag. Därefter gick vi bort till marinan och bokade plats för i morgon. Vi passade på att äta en lunch på Posto café innan vi tog gummibåten tillbaka till Fragancia. Upp med ankaret igen och sedan tog vi oss till andra sidan kanalen till Cleopatra marina. Där ankrade vi i bukten utanför. Vid det här laget hade det börjat blåsa, men vi har ett bra ankare och låg säkert. Idag fyller Elias 10 år och eftersom vi har en förmåga att alltid befinna oss här nere när han fyller år fick vi, som vanligt, ringa och sjunga lite vacker stämsång till Elias stora förtjusning. Vi hade stämt träff med Jess kl. 18.00 för några drinkar och middag tillsammans på marinan. Lite av ett äventyr blev det att ta sig över det gropiga vattnet med gummibåten, men vi klarade det bra utan att bli allt för blöta och där var käre Jess och hans vän Andy och väntade på oss. Ännu ett härligt återseende. Det blev en mycket trevlig kväll med drinkar och fantastiskt god mat. Mycket skratt och prat till sent på kvällen. Vid 23-tiden var vi tillbaka i Fragancia. Fortfarande lika gropigt och vi konstaterade att det inte var någon bra vik att ligga i eftersom kvällsvinden blåser rakt in från havet. Enda fördelen är att båtens rörelser vaggar en till sömns och snart sov vi gott allihop.
Distans: 11,6 NM
Besättning: Katarina Viberg Hedman, Göran Viberg och Daniel Djupström
Preveza, 6 juli 2019
Vi vaknade lite sent, gjorde oss snabbt i ordning. Fick upp gummibåten på däck och gav oss iväg in mot marinan. Vi fick en bra plats, gjorde i ordning alla papper, satte i landström och betalade i receptionen innan vi gick upp till Sofia och lämnade in tvätten. Det fick bli en ordentlig brunch på Posto café innan vi gick tillbaka till båten och började städa. Det tog någon timme, men sedan var både båten och gummibåten rengjorda. Katarina och Daniel tog en promenad upp på stan som slutade med en glass i skuggan av glasskiosken och med fläktar i nacken. Det var en mycket varm dag. Göran anslöt och vi strosade vidare. Till slut fick det bli något uppfriskande att dricka på en av barerna i hamnen innan vi gick tillbaka till båten. Daniel packade det sista och vi passade på att duscha i marinan. Vid 18-tiden slog vi på bronsmatchen på Daniels telefon en stund innan vi gick tillbaka in till stan för att äta en bit mat. Vi tog första bästa ställe och det var väl si så där. Daniel åt en kycklingburgare, Göran åt grillad kyckling med potatismos och Katarina nöjde sig med en förrätt; fetaost och stekt potatis. Maten sköljdes ner med cola och vatten. Sedan gick Daniel till båten och hämtade sin väska medan Katarina och Göran gick till Posto café för att hämta tvätt och beställa taxi. Vid 20.00 var det dags för Daniel att lämna övriga besättningen och ge sig iväg hemåt. Det har varit en härlig vecka och många fina stunder. Det är en ynnest att få umgås så nära sina vuxna barn. Nu har har vi skickat iväg ett av dem hem till Sverige igen och väntar samtidigt på att nästa ska komma. Klockan 21.40 kom Embla med samma taxi som hämtat Daniel. Vi gick till båten så att Embla kunde packa upp innan vi gick upp på stan en sväng så att hon fick något i sig. Vi hamnade på ett trevligt ställe där Embla åt en carbonara medan Katarina och Göran tog varsin förrätt. Middag åtnjöts av fantastiskt falskspel av en man med klarinett. Det lät så illa att vi var helt övertygade om att dolda kameran skulle dyka upp. Allt för mätta gick vi tillbaka till båten i den varma sommarnatten. Det tog inte lång tid så sov vi alla till bruset av varsin fläkt.
Distans: 1 NM
Besättning: Katarina Viberg Hedman, Göran Viberg och Embla Viberg
Havreviken, 7 juli 2019
Vi gjorde oss i ordning och åt en snabb frukost i sittbrunn och sedan gav vi oss av söderut igen. Ingen vind över huvudtaget och det var bara att puttra på med motor hela vägen ner till Lefkas. Vi tajma broöppningen rätt bra och strax efter kl. 13.00 svängde vi in till Lefkas och fick en gasolflaska från Giorgio på CYS innan vi fortsatte söderut genom kanalen. Vi stannade till direkt efter kanalen för ett dopp och lunch. Sedan fortsatte vi till Havreviken. Det var rätt mycket båtar och det tog två försök innan vi fick ankaret att ta och hade marginal till övriga. En stilla eftermiddag som bestod av det gamla vanliga, en tupplur, bokläsning, bad och solande. Ovanligt vindstilla, vilket gjorde det extra varmt, men vattnet i denna vik är ljuvligt och kristallklart så det var inte så jobbigt att bada så fort det kändes lite svettigt. Kapten gjorde en utmärkt tortellini som intogs i sittbrunn på kvällen. Vi avslutade med en omgång plump i lyktans sken som Göran vann, tätt följd av Embla och med Katarina på en klar sista plats. Sedan kröp vi till kojs och somnade sött.
Distans: 17, 2 NM
Besättning: Katarina Viberg Hedman, Göran Viberg och Embla Viberg
Nidri, 8 juli 2019
Idag är det vår bröllopsdag och en extra tanke skänkes även till Gunilla (Katarinas mamma) uppe i himlen eftersom vi gifte oss på hennes födelsedag. Vi sov länge och åt sedan frukost innan vi packade ihop och gav oss av igen. Fortfarande ett spegelblankt hav och vi fick puttra på för motor söderut. Efter någon timme var vi framme vid Skorpio, Onassis ö utanför Nidri. Vi släppte ankaret utanför Jackie Onassis strandhus för att bada och sola ett par timmar. Det är ett ljuvligt litet ställe och även här är vattnet kristallklart och alldeles turkost. Man ser tydligt botten sju meter nedanför båten och det är inga problem att ligga och guppa med cyklop och snorkel hur länge som helst för att beundra alla fiskar som simmar omkring. Så småningom drog vi upp ankaret och gick in till Nidri. Som vanligt släppte vi ankaret i Tranquil Bay. Fortsatt totalt vindstilla och det blev en tryckande varm eftermiddag. Vi tog gummibåten in till land och gick för att handla lite. Lunch i båten som bestod av varma mackor – gott! Sedan bad, lite sova, bad och bad igen innan det var dags för kvällsdrinken. Så småningom packade vi oss ner i gummibåten och gav oss in till Nidri. Bröllopsmiddagen intogs på den fantastiskt trevliga restaurangen Pinewood, som kan rekommenderas starkt. Inte bara för sitt fantastiska läge direkt på stranden och med en fantastisk utsikt över havet utan även för mycket god mat och väldigt trevlig service. Många superlativ som ni märker. Efter några timmar bröt vi upp och gick tillbaka ner till hamnen. Vi avslutade vår bröllopsdag med en drink på Ikaros innan vi tog oss ut till Fragancia igen. Katarina tog ett kvällsdopp i det ljumma vattnet innan vi till slut kröp till kojs och åter igen somnade till bruset av varsin liten usb-fläkt.
Distans: 5,7 NM
Besättning: Katarina Viberg Hedman, Göran Viberg och Embla Viberg
Kastos, 9 juli 2019
Vi sov länge, gjorde frukost och tog ett dopp innan vi packade ihop, tog upp ankaret och gav oss av igen. Ingen vind så det fick bli motorgång hela vägen till Kastos. Lagom när vi kom fram och skulle lägga till blåste det upp, som vanligt på Kastos. Vi lade oss mellan en engelsk motorbåt och en svensk seglare. Det var Peter som vi träffat förut vid några tillfällen och nu med frun som sällskap. Bland annat träffades vi för ett par år sedan när vi låg i Abelike tillsammans med en engelsman och hans svenska fru. Engelsmannen var en fena på opera och det blev jubel bland italienarna i viken när han brast ut i Sole Mio. Vi lyckades lägga till och få linor till land utan några som helst incidenter denna gång. Kors i taket. När vi väl var fast förankrade och hade gjort i ordning allting, tog vi gummibåten till land. Vi tog en promenad bort till kvarnen där vi åt en enklare lunch och njöt av utsikten. Embla är så förtjust i Kastos att hon skulle vilja gifta sig där. Ett utomhusbröllop vid kvarnen och middag på fiskrestaurangen, sedan kan man ha festen hos Alex och Elena. Det vore väldigt häftigt om det blev av. Vi tog oss tillbaka till Fragancia och sedan började båtarna komma in. Bland annat kom en segelbåt med belgisk flagga och lade sig mellan oss och motorbåten. De fick problem eftersom de lade i ankaret alldeles för tidigt så kättingen tog slut och de hade bara repet kvar. Vi försökte hjälpa till och knöt en lina mellan våra båtar så att de i lugn och ro kunde dra linor till land. Vi fick ett avmätt tack, men i övrigt ignorerade de oss. Det visade sig vara italienare från Rom så vi blev inte så förvånade över deras dryga attityd. Tyvärr har inte italienare särskilt bra rykte här i Joniska havet. På eftermiddag fick vi påhälsning av några ungdomar i en roddbåt. De kom från ett större segelfartyg som kommit in lite tidigare. Det visade sig att de tillhörde den ideella föreningen ……… som åker runt och samlar in skräp på stränderna och försöker få folk att bli medvetna om problemet. Nu åkte de runt bland båtarna som låg i Kastos och bad om ekonomiskt stöd i form av att vi helt enkelt fick köpa en av säckarna som de samlade skräp i. En behjärtansvärd och mycket viktig uppgift så självklart bidrog vi genom att köpa två skräpsäckar. Det blev en sen middag i båten bestående av kaptens berömda carbonara, sedan tog vi oss upp till Alex och Elena. Det blev som vanligt en trevlig kväll med mycket prat och skratt tills Göran berättade att vi sålt vår andel, men vi lovade dyrt och heligt att komma tillbaka på ett eller annat sätt ändå. Det svåra med att ha sålt och inte komma hit på samma sätt som vi gjort är alla vänner vi fått genom åren. Att inte få komma till Kastos och träffa Alex och Elena känns riktigt jobbigt. Så småningom tog vi oss tillbaka till Fragancia i den ljumma natten. Alla var trötta så vi kröp till kojs och somnade direkt.
Distans: 17,3
Besättning: Katarina Viberg Hedman, Göran Viberg och Embla Viberg
Abelike, 10 juli 2019
I eftermiddag ska det blåsa upp och vädret kommer bli sämre så vi beslöt oss för att gå till Abelike, vår favoritplats och ett bra ställe att vara om det blir dåligt väder. Vi gav oss av från Kastos direkt efter att vi vaknat. Ingen vind så det blev motorgång hela vägen. Efter ett par timmar var vi framme och efter att avvaktat en katamaran som skulle ge sig iväg inom någon halvtimme, kunde vi släppa ankaret ganska långt in i viken och dra linor till land. Vi fick bra fäste och kände oss trygga där vi låg. Vi gjorde lunch, grekisk sallad och fetaostomelett. Sedan blev det ett par timmar med bad och sol i en tryckande hetta. Sent på eftermiddagen/kvällen så kom ett brittiskt par och lade sin båt utanför oss. Bra tänkte vi, någon som skyddar om det börjar blåsa upp från havet. De gjorde om två gånger och drog sedan linor till land, men efter någon timme satte de igång motorn igen och började greja med ankaret. Plötsligt släppte de linorna i vattnet, drog upp ankaret och gav sig av ut i viken. De lade sig längre ut och släppte ner ankaret igen. Efter ett par försök så var de nöjda och låg på svaj. Mannen kom så småningom i gummibåten och hämtade sina linor. Det visade sig att deras ankare inte var så bra och de har börjat dragga. Vi sände en tacksam tanke till de tidigare ägare som köpte ett så bra och stabilt ankare som vi har. Så småningom började molnen torna upp sig och lagom till kvällsdrinken mullrade åskan. Den ursprungliga planen var att gå till Vahti och äta middag, men den planen ändrades snabbt och det fick bli middag i båten. Mullrandet tilltog och när mörkret föll så bröt ett åskväder ut som var fantastiskt och skrämmande på samma gång. Flera åskväder på olika ställen, men tack och lov inget som gick över viken. Ett intensivt skådespel som varade någon timme med helt makalösa blixtar som avlöste varandra och lyste upp himlen så det kändes som dagsljus. Sedan kom ett ösregn som bara varade någon halvtimme och sedan drog allt bort och vi kunde krypa till kojs.
Distans: 14 NM
Besättning: Katarina Viberg Hedman, Göran Viberg och Embla Viberg
Abelike, 11 juli 2019
Vi överlevde ovädret som tydligen drog över stora delar av Grekland. Värst verkar det ha drabbat ostkusten där det blåste upp till storm. För vår del blev det inte mer dramatiskt än ett obehagligt åskväder som drog fram några mil från oss. Vi sov ut och har redan bestämt att vi ska ligga kvar i Abelike idag. Vi åt frukost i sittbrunn, diskade, småplockade och badade. Sedan tog vi gummibåten till land, till den nedre av tavernorna. De har gjort riktigt fint och vi satte oss i några soffor, beställde in frappé och öl för att sedan ägna oss åt surfing, svara på e-post och lite annat som kräver en god uppkoppling. Ett bar bedårande kattungar höll oss sällskap och satte Emblas hjärta i brand. Efter någon timme bestämde vi oss för att vi lika gärna kunde äta lunch där. Göran tog souvlaki, Embla grillad kyckling och Katarina en grönsallad. Maten var knappt okey, men det gjorde inte så mycket. Så småningom åkte vi ut till Fragancia igen. Vi solade och badade en stund och nu började fler båtar komma in, en efter en. Till slut hade vi säkert 15 båtar som låg utanför oss med linor in till land. Fram mot kvällen tog vi gummibåten till stranden och tog oss upp i skogen till Vahti. Vi promenerade lite och slog oss så småningom ner vid en taverna där vi beställde in middag. Katarina höll sig till sallad medan Göran tog en pasta med lax och Embla en pasta Alfredo. Allt sköljdes ner med Mythos, vin och Sprite. Sedan kom den äventyrliga promenaden genom skogen i mörkret. Katarina gick först med pannlampan och till slut satt vi gummibåten igen och kunde puttra tillbaka till Fragancia. En väldigt skön kväll och vi satt på fördäck en stund och småpratade medan Göran rökte cigarr och tog en whiskey. Vid midnatt kröp vi till kojs och somnade snabbt.
Distans: 0 NM
Besättning: Katarina Viberg Hedman, Göran Viberg och Embla Viberg
Nidri, 12 juli 2019
Vi sov länge och åt frukost i sittbrunn innan vi packade ihop och gav oss in till Nidri. Vi tog gummibåten till land och gick för att handla, sedan slappade vi i sittbrunn och blev underhållna av våra grannar i viken. En stor motoryacht som låg i närheten av oss med linor mot land och en segelbåt som fått problem med ankarspelet och som lagt två extra ankare över motorbåtens ankare. Det var bara besättningen ombord på motoryachten och när de skulle ge sig iväg upptäckte de segelbåten som låg på svaj över deras ankare, men ingen ombord. Till slut ringde de portpolisen som kom ut, uppenbart irriterade på den stackars kaptenen som satt i en gummibåt och pekade uppgivet på segelbåten. ”Skyll dig själv som lagt dig där” blev i princip svaret från poliserna innan de gav sig av. Efter någon timme dök en engelsman upp som ägde segelbåten. Motorbåtskapten var snabbt i gummibåten och skällde upprört på engelsmannen som ryckte på axlarna och försökte förklara att han inte kunde göra så mycket. Han var inte tillräckligt stark för att kunna dra upp ankarna och flytta båten på egen hand. Det slutade med att kapten och ytterligare en ur besättningen fick hjälpa engelsmannen att dra upp sina ankare och sedan flytta båten längre in i viken där de släppte ner de båda ankarna på nytt. Nu äntligen kunde motoryachten ge sig av och lugnet infann sig i viken. Vi åt varma mackor till lunch och slappade i båten under eftermiddagen innan det var dags för en kvällsdrink och att äntra gummibåten och ta sig in till land igen. Middag på kinarestaurangen vid vattnet. Fantastiskt god mat och trevlig omväxling till den grekiska maten. Det blev en tur på stan med lite shopping och avslutning med en kvällsdrink på Ikaros. Vi tackade för oss och sa att det var sista dagen i Nidri. Då blev vi bjudna på en liten shot och ägaren samt servitris önskade oss välkomna tillbaka. Väl tillbaka på Fragancia kröp vi till kojs ganska omgående.
Distans: 5,5 NM
Besättning: Katarina Viberg Hedman, Göran Viberg och Embla Viberg
Preveza, 13 juli 2019
Vi steg upp tidigt och packade ihop. Kaffe i sittbrunn på väg upp mot Lefkas. Vi tänkte att vi skulle tanka utanför Nidri, men macken var stängd så vi fortsatte istället norrut. Strax innan kanalen konstaterade vi att vi skulle missa broöppningen kl. 9.00 så vi beslöt att släppa ankaret i viken för att äta lite frukost och bada en stund. Det blev en kortis, men ändå dröjde vi för länge så när vi väl kom upp till Lefkas så missade vi broöppningen kl. 10.00 med ungefär 5 minuter. Just idag beslöt sig uppenbarligen brovakterna för att öppna bron i tid, vilket vi aldrig varit med om tidigare. Nåväl vi tankade i Lefkas istället och fyllde på vatten i tankarna. Sedan var det bara att släppa ankaret en stund och vänta på broöppningen kl. 11.00. Väl ute på norra sidan av Lefkas var det vindstilla, ingen segling som vi hade hoppats. Vi gick för motor hela vägen upp till Preveza och ankrade i viken utanför Cleopatra Marina. Vi hade stämt träff med Jess och Andy igen för en lunch innan det var dags för de att bege sig till Korfu för två veckors semester innan de skulle återvända till Edinburgh igen. Det var trevligt att träffa dem och det blev ett par timmar på restaurangen med god mat igen och trevliga samtal. Väl tillbaka i Fragancia tog vi upp ankaret och åkte till ”Hospital bay”. Det ska bli dåligt väder igen så vi kröp så långt in i viken vi kunde och släppte ankaret. Flera har varnat för ytterligare åskväder som ska dra ner över landet så vi lade ut lite extra kätting också för säkerhets skull. Fram mot kvällen tog vi gummibåten in till land för lite middag. Det dåliga vädret skulle komma senare på natten, men vi kände ändå hur luften blev allt mer kvav och tung. Vi hann ändå med en enklare middag bestående av gyros och souvlaki på snabbmatsstället. Sedan tog vi en promenad i Preveza och gick in i en del affärer. Det var ett härligt folkmyller på lördagskvällen och vi tog oss upp i gränderna och hamnade på samma mysiga bar som vi besökte förra året med Jess, Marina, Roger, Lisbeth och Tommy. Vi tog en kvällsdrink innan vi drog oss ner till hamnen igen och åkte tillbaka ut till Fragancia. Väl i båten så började åskan rulla in över viken och blixtarna kom allt tätare. Sedan öppnade sig himlen och det ösregnade samtidigt som blixtarna avlöste varandra. Vi var tacksamma för att vi hann ut till båten innan det brakade loss och när vi väl satt och kurade i sittbrunn med alla luckor stängda, ankaret väl nergrävt i botten och bra lä från alla håll så kändes det rätt okey i alla fall. Så småningom rullade åskvädret vidare, men regnet höll i sig när vi gick till sängs och vi somnade till trummandet av regnet mot rufftaket.
Distans: 11,6 NM
Besättning: Katarina Viberg Hedman, Göran Viberg och Embla Viberg
Preveza, 14 juli 2019
Vi vaknade vid 5 på morgonen av åskan igen. Det mullrade rejält och åter igen öppnade himlen sig och regnet vräkte ner i viken. Det var bara att kura ihop sig i kojen och somna om. När vi vaknade några timmar senare var himlen klarblå igen och solen sken. Vi åt frukost i sittbrunn, men har bestämt oss för att stanna kvar i viken eftersom det ska blåsa upp ganska rejält. Annars var den ursprungliga planen att vi skulle bege oss in i bukten till den mysiga viken vi var med Daniel och sedan försöka se lite delfiner på vägen hem, men vädret styr man inte över och planerna fick som sagt ändras. Vi åkte in till Preveza vid lunchtid och lämnade tvätt, sedan blev det varma mackor till lunch i båten. Resten av dagen ägnades åt att sola, läsa och sova en stund. Vinden kom och ryckte rejält i båten, men vi hade en utmärkt plats långt in i ”Sjukhusviken” väl skyddade. Vinden kom från NV, d.v.s. från land vilket gjorde att det inte hann bli så mycket vågor i viken. Fram mot kvällen mojnade vinden något och vi fick kaptens berömda Carbonara i sittbrunn. Kvällen ägnades åt kortspel, plump igen. Denna gång avgick Katarina med vinsten. Så småningom kröp vi till kojs och somnade snabbt.
Distans: 0 NM
Besättning: Katarina Viberg Hedman, Göran Viberg
Preveza, 15 juli 2019
Vi steg upp tidigt. Eftersom vi inte kunde gå in i bukten igår så bestämde vi oss för att dagen skulle ägnas åt delfinsafari. Vi gjorde kaffevatten i termosen, packade ihop, drog upp ankaret och gav oss iväg. Det blev frukost under färd. Det var lite kyligt på morgonen och grå moln som dolde solen, men ganska vindstilla. Vi puttrade runt där vi brukar kunna se delfiner, men det enda som dök upp var en och annan sköldpadda. Så småningom kom solen fram och det blev varmare. Fortfarande vindstilla och vi gled fram i sakta mak när vi plötsligt fick syn på en flock delfiner ganska långt bort, men de rörde sig mot oss. Vi stannade helt och stängde av motorn. Sedan var hela flocken bara en liten bit från båten. En mäktig känsla när de kom upp till ytan och ljudet när de blåste ut vattnet för att andas. Så småningom rörde sig från oss och vi vände båten tillbaka mot Preveza. Det började blåsa och dessutom åt rätt håll så vi drog ut förseglet och behövde inte starta motorn. Nu upptäckte vi ytterligare en flock delfiner framför båten. Vi närmade oss och snart var vi mitt bland dem. De hoppade bara några meter från båten. Vi var närmare än vi någonsin varit tidigare. När de kom upp över ytan såg det ut som om de iakttog någon sekund innan de dök igen, nästan som om våra blickar möttes. Så småningom gav de sig iväg igen och vi fortsatte mot Preveza med en härlig känsla i magen. En mycket lyckad safari. Vi var tillbaka strax före lunch och det blev en enklare variant av carbonara, gjord på rester. Sedan tog vi det lugnt. Solade och badade några timmar innan vi gav oss in med gummibåten till Preveza. Vi gick på shoppinggatan en stund innan vi drog oss ner mot hamnen och intog middagen på en väldigt trevlig taverna. Maten var god, räkor saganaki och kycklingschnitzel. Sedan strosade vi runt bland gränderna i Preveza. En fantastiskt trevlig liten stad som vi blir allt mer fästa vid för varje gång vi är där. Vi slog oss ner vid en bar bredvid kyrkan och tog en kvällsdrink och tittade på folk innan vi till slut tog oss ut till båten igen. Havet var spegelblankt och luften ljummen så kläderna åkte av och vi hoppade i. Ett sista nattdopp i Joniska havet. Sedan kröp vi till kojs och somnade snabbt.
Distans: 11,2 NM
Besättning: Katarina Viberg Hedman, Göran Viberg
Lefkas, 16 juli 2019
Åter igen en tidig morgon. Vi började plocka ihop våra saker. Sedan tog vi gummibåten in till stan, åt frukost på Posto café och hämtade tvätten hos Sofia. När vi var tillbaka på Fragancia igen plockade vi av motorn på gummibåten och lade upp den på däck. Sedan drog vi upp ankaret och gav oss av söderut mot Lefkas. Eftersom vädret kommer vara dåligt ett par dagar till har vi bestämt oss för att lämna båten idag. En avlastare har dessutom gått sönder (en mojäng som håller linor på plats i sittbrunn) och behöver bytas. Vi har bokat en hyrbil och tänker oss en liten miniroadtripp på Peloponnesos. Strax efter 12.00 var vi framme i Lefkas. Göran gjorde varsin rejäl omelett till lunch och sedan var det dags att städa och packa. Klockan 16.00 kom Nichos och hämtade oss och vi lämnade Fragancia för allra sista gången. Vi har haft sju fantastiska somrar på Fragancia. Vi har lärt oss massor om segling och upptäckt fantastiska platser. För att inte tala om att underbara människor vi mött genom åren. Vi har förälskat oss i Grekland och människorna här och vet att vi alltid kommer att återkomma, men aldrig mer med Fragancia. Det känns lite vemodigt, men samtidigt helt rätt. Härmed avslutar vi kaptens logg och tackar alla som varit med oss. Nu väntar nya äventyr.
Distans: 6,5 NM
Besättning: Katarina Viberg Hedman, Göran Visberg
gitarrhjalten 
