Lefkas 2017-06-17
Besättning: Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman och Carina de la Tajada Lahall.
Lefkas 2017-06-18
Myggbiten besättning vaknade vid 9-tiden och dagens sysslor började. Vi gick och handlade frukost och gick igenom vad som behövde göras med båten. Planen var att ta sig till Lidl för storproviant och sedan ge sig iväg. Men en liten promenad på stan skulle nog hinnas med, så blev det.
Två shoppingglada kvinnor och en mindre shoppingförtjust man i sällskap så är utvecklingen av dagens aktiviteter given. Göran tog sig till en uteservering vid torgen och Katarina och Carina avverkande några trevliga butiker. Plötsligt var det lunchdags och vi fick besked om att Lidl är stängt på söndagar. Sagt och gjort; nya planer. Tidigt upp på måndagsmorgon för proviantering och sedan ge sig iväg. Kvällen avslutades med en trevlig middag hos våra bekanta på Nautilus. Carina siktade in sig på grekisk husmanskost och tog moussaka, medan Göran tog en skaldjurspizza och Katarina pasta al aiol. Kvällen var sval och rejält insmorda med Mygga intogs bäddläge.
Besättning: Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman och Carina de la Tajada Lahall.
Nidri 2017-06-19
Besättning: Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman och Carina de la Tajada Lahall
Abelike 2017-06-20
Efter frukost tog Göran jollen in till Nidri marina för att köpa lagning till gummibåten. Den verka släppa ut lite luft, så för säkerhets skull ser vi till ha ett lagningskit i båten. Sedan gjorde vi oss klara för avfärd. Det blev en dryg timmes motorgång till Meganisi och favoritviken Abelike. Linor in till land bredvid en engelsk motorbåt och ett välbehövligt dopp. Carina fixade lunch – tonfisksallad, bröd och olivolja som sköljdes ner med lite vin. Eftermiddagen spenderades med läsning, solande och en tupplur i sittbrunn. Framåt kvällen var det, som vanligt, dags för kvällsdrinken innan vi tog gummibåten (som höll luften bra!) till Minas taverna. Samtliga i besättningen tog baconinlindad kycklingsouvlaki och Mythos som måltidsdryck. Vi hamnade i samspråk med ett engelskt par som också ägde en andel i en segelbåt. Trevlig kväll med mycket skratt innan avfärd med gummibåten (som fortfarande hade gått om luft) tillbaka till Fragancia. En stunds avkoppling i sittbrunn och Katarina tog ett nattdopp innan det var dags att krypa till kojs.
Besättning: Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman och Carina de la Tajada Lahall
Abelike 2017-06-21
Besättning: Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman och Carina de la Tajada Lahall
Kastos 2017-06-22
Vi ställde klockan och lämnade Abelike strax efter 08.00. Det var en vacker morgon, alldeles stilla och med ett lätt dis över vattnet. Det var bara vi och fiskegubbarna ute på havet när vi satte kurs mot Kastos. Ingen segling, utan motorgång hela vägen. Väl framme lade vi oss med linor in mot kajen. Det blev ett dopp i det klara vattnet och slappa i sittbrunn innan Göran gjorde omelett med sallad till lunch. Precis när vi skulle ta oss i land kom ett gäng engelsmän in i en hyrbåt och började med att slänga sitt ankare över kättingen tillhörande ett tysk båt och var nära att ramma Fragancia. Det var ett väldans liv och de körde fram och tillbaka i hög hastighet innan de slutligen fick upp sitt ankare och började om. En stackare simmade in till land, utan badskor och till slut fick de fast sin båt. Vi tog en promenad upp till Kvarnen för att beundra utsikten. Katarina och Carina tog en kall cappuccino medan Göran tog en märklig jordgubbsdrink innan vi gick tillbaka ner i byn och köpte på oss lite mer chips.
Väl tillbaka i båten tog Carina sin sedvanliga mediationstimme på fördäck med vatten och Novaluzid. Fram mot kvällen lagade Göran en god pastarätt som intogs i sittbrunn och sköljdes ner med rödvin och vatten. Sedan var det dags för ett kärt återseende när vi tog gummibåten (som nu hade läckt en hel del luft) in till land och tog en drink hos Alex och Elena. Alex fick en t-shirt med Åstadens poporkester. Den gick han omkring med hela kvällen, spelade ”Något han glömt” i baren och talade om för alla att det var hans vän som skrivit låten och att bandet heter Åstadens poporkester. Göran fick med andra ord, en egoboost som heter duga. Skön kväll i goda vänners sällskap med en ljummen vind som fläktar, kan man ha det bättre?
Lefkas 2017-06-24
Mongonissi 2017-06-27
Vi packade ihop när vi vaknade, kokade kaffevatten och gav oss iväg tillbaka mot Paxos. Ingen vind idag heller, utan motorgång hela vägen tillbaka. Vi har fått för vana att dricka kaffe och äta en macka eller tallrik yoghurt när vi ger oss iväg, förutsatt att vädret gör det möjligt förstås. Så småningom kom vi fram till norra änden av Paxos igen. Vi har hört att utsidan av Paxos är spektakulärt och häftigt att se så vi bestämde oss för att gå runt hela ön för att så småningom lägga till i en liten vik på södra Paxos. Enligt Rod Heikell så har har det tidigare bott en koloni av munksälar här, men allt eftersom båtturister expanderat har dessa skygga djur försvunnit från öarna. Utsidan av Paxos var fantastisk. Höga klippor som reste sig ur havet och med stora grottor nere vid vattenytan. Turbåtarna var många och flera av dem åkte in och nästan försvann i de största grottorna. Otroligt häftigt och vid tillfälle hoppas vi kunna komma närmare och inspektera någon av grottorna. Vi rundade södra udden och gick in mot Mongonissi, en liten hamn på södra Paxos, där man är väl skyddad i alla väderstreck. Det var lugnt i viken och vi lade oss på svaj ganska långt in. Det blev lunch som för ovanlighetens skull tillagades av Katarina, bestående av grekisk sallad, bröd och tatziki som sköljdes ner med lite vin. Så småningom kom allt fler båtar och det blev allt trängre vid den lilla kajen och även ute i viken. Dagen övergick sakta mot kväll och när skymningen kom lagade Göran en god middag i båten. Efter maten tog vi gummibåten i land och avslutade med en kvällsdrink på en liten trevlig och väldigt grekisk bar i land. Kvällen var fantastisk och Mongonissi visade sig från sin allra bästa sida. Väl tillbaka i båten var det dags för den wibergska quizkampen och i dagsläget står det 2-0 till kapten Wiberg.
Besättning: Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman
Besättning: Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman
Besättning: Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman
Abelike 2017-07-01
Så har juni gått över till juli. Vi har inte sovit så bra i natt heller p.g.a. myggen. Har inte varit med om så mycket mygg tidigare. Vi packade ihop, satte på kaffevatten och gav oss iväg mot Abelike. Vi tänkte ligga där några dagar dels p.g.a. att det ska blåsa upp och dels för att det är lite som behöver fixas med båten som fendermärken i skrovet, läckande gummibåt m.m. Vi kom fram strax efter en italiensk båt som hade exakt samma tanke som vi, att backa in mot den sydöstra delen av viken och dra linor i land. Det låg redan en ensam engelsman där i lugn och ro. Vi avvaktade italienarna och lade oss sedan utanför dem. De hade problem med att få ankaret på plats och testade fram och tillbaka några gånger. Till slut gav dem upp och försökte på andra sidan av oss. Lite surt tyckte vi eftersom vi kunde lagt oss längre ner om de lagt sig där från början. Men, men vi låg bra och vårt ankare satt fast. Italienarna hade däremot lite problem. De tog en lina i land på en sidan för att hålla emot och inte komma för nära oss. Då vände plötsligt vände och istället gled de ner mot engelsmannen och med linan i land på fel sida. Engelsmannen blev rasande och skrek åt dem att ge sig iväg. De stackars italienarna bad om ursäkt och försökte förklara att vinden vänt, men fortsatte att lägga till som de tänkt. Varpå engelsmannen slängde sig i gummibåten, gjorde loss sina linor och gav sig ilsket iväg från viken. Lite överdrivet tyckte vi. Till slut lade sig lugnet och under eftermiddagen steg värmen till rekordhöga 40 grader i skuggan. Det gick inte att göra så mycket. Vi åt en lättare lunch bestående av stekt äggmacka och sedan badade vi mest hela tiden. När klockan närmade sig sex på kvällen var det fortfarande väldigt varmt, men vi samlade ihop vår tvätt och åkte in till Minas taverna och tvättade två maskiner och satt i skuggan och tog en drink under tiden, Göran som vanligt en Long Island Icetea och Katarina mojito. Vi hängde tvätten på deras baksida och gav oss tillbaka till båten. Lite mer bad, diskade och tog det lugnt en stund innan vi gjorde oss i ordning och gav oss tillbaka in till Minas. Det var en riktigt stressig kväll för dem med massor av matgäster och en del stora sällskap. Vi hade ingen brådska utan slog oss ner vid ett bord och väntade tills de hade tid med oss. Så småningom fick vi vår mat; souvlakis, tatziki och Mythos. Vi tog ner tvätten efter maten och gav oss tillbaka till båten. Vi avslutade med ett nattdopp innan vi kröp i säng. Termometern visade 29 grader och USB-fläktarna kom fram för första gången.
Distans: 5,4 NM
Besättning: Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman
Abelike 2017-07-02
Mycket mygg och av någon anledning verkar de i första hand ha riktat in sig på Göran. Trots allt har vi sovit riktigt hyfsat och tackar USB-fläktarna för det. Idag är det en helt annan luft än igår. Inte sån tryckande värme och något lägre temperatur. Frukost i sittbrunn och sedan lite bad. Vi putsade på skrovet, men hade svårt att hitta något bra medel för att få bort fläckarna. Göran lyckades till slut gnugga bort ganska mycket med hjälp av båtvax, men inte alltihop. Vi ska fortsätta med det i morgon. Fram mot eftermiddagen kom det en svensk båt in och lade till bredvid oss. Efter ytterligare någon timme kom nästa svenska båt och lade sig mellan italienarna och engelsmännen längst ut. Det var Peter som var ensam ombord på sin båt. Han lade ankare långt ut i viken och backade bestämt in mot gluggen han hittat. Sedan hoppade han i och simmade i land med en lina innan han snabbt simmade tillbaka till båten och drog in sig med vinschen och sedan kunde han i lugn och ro simma i land med den andra linan. Imponerande. Vi fortsatte pyssla ombord. Rensade ur stuvutrymmen på gammalt bråte som kan kastas. Katarina fick tips av Kerstin på grannbåten hur man på ett effektivt sätt kan få rent fendrarna; en tvättsvamp och Cif. Funkade utmärkt, men det märks att våra fendrar är gamla och slitna, men betydligt renare än de var tidigare och förhoppningsvis gör de inte lika mycket märken i båten nu. God fetaostomelett till lunch och sedan tog Göran gummibåten in till tavernan för att få lite internet. Katarina diskade, fixade och läste under tiden. Vi blev inbjudna till grannbåten på en drink fram mot kvällen. Trevlig bekantskap svenska Kerstin och hennes brittiske make Michael, deras vän Carl-Johan och hunden Olive. Även Peter från den andra svenska båten var med. Goda samtal och skratt tillsammans med dem och framförallt en skönsjungande Michael som klämde i med Sole Mio så det ekade i viken och inbringande förtjusta hurrarop och applåder från både tyskar och italienare. På allmän begäran framförde han även Nesum Dorma ur Turandot – Härligt!! Så småningom tog vi oss tillbaka till Fragancia och Göran gjorde en excellent pasta carbonara som sköljdes ner med lite rödvin. Vinden viner på ganska bra och i viken går det vita gäss och det ser inte så mysigt ut för de som ligger på svaj, men vi ligger tryggt inne i hörnet med tre båtar utanför oss och märker inte så mycket av vinden. Det kom in några båtar som tyckte det var för trångt och gav sig iväg igen. Vi avslutade kvällen med en omgång quiz och till Katarinas stora förtret står det numera 3-1 till Göran.
Distans: 0 NM
Besättning: Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman
Abelike 2017-07-03
I natt har vi sovit bra. Det har gungat lite, men inte så mycket eftersom vi ligger långt in och har flera båtar på utsidan. På förmiddagen fortsatte Katarina med att försöka få rent skrovet, men det gick trögt. Till slut frågade de i grannbåten om vi provat aceton. Nej, det har vi inte och trodde inte att det var så bra för plasten, men de föreslog att vi ändå skulle testa lite försiktigt på själva fläckarna. De lånade ut lite av sitt eget och en trasa och fläckarna försvann direkt! Skrovet såg rent och snyggt ut igen. Sedan var det dags att ge sig på ytterligare ett par fendrar innan rengöringsmedlet tog slut. Göran rensade i båten och hittade en hel del lagningskit för gummibåtar… Vi fick starta motorn och ladda batterierna en stund. På eftermiddagen tog vi gummibåten in till land och en promenad till Vahti. Vi satte oss på det vanliga stället och beställde lunch som bestod av souvlaki i pitabröd och en Mythos. Vi hade med dator och telefoner och passade på att göra det som behövdes med internet. När vi satt där i godan ro, drack vår öl, viftade bort getingar och surfade så sprutade plötsligt Göran öl över hela datorn. En geting i hans ölflaska hade följt med in i munnen och stuckit honom i läppen. Katarina hämtade servetter och vi torkade för fullt. När hon tog ytterligare ett gäng servetter från grannbordet såg hon inte getingen som satt på en av servetterna och blev också stucken, men i fingret. Några oroliga minuter för att se hur Göran reagerade på sticket, eftersom han inte blivit getingstucken förut. Läppen svullnade upp något, men i övrigt gick det bra. Ingen allergisk reaktion. Så småningom andades vi ut, plockade ihop våra saker och betalade. Vi tog ut lite pengar och handlade innan vi tog oss tillbaka till båten. Göran var lite tagen av sticket och tog det lugnt i kabinen medan Katarina låg och läste. Fram mot kvällen mådde han bättre. Det blev en kvällsdrink i sittbrunn och sedan gjorde Göran middag, som vanligt, det blev pasta, som vanligt, med en god pastasås. Allt sköljdes ner med vin, som vanligt. Vi satt en stund på däck och njöt av kvällen och tittade på stjärnhimlen innan vi avslutade med en omgång quiz. Det står numera 4-1 till Göran.
Distans: 0 NM
Besättning: Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman
Abelike 2017-06-04
Vi sov länge och låg och drog oss innan vi slutligen klev upp. Vi har noterat att frukosten blir senare och senare för var dag, men vad gör det. Vi har semester. De flesta av våra grannar gav sig av idag. Från början hade vi också tänkt göra det, men vi har fortfarande inte lyckats hitta läckan på gummibåten, så vi beslöt att stanna ytterligare en dag och försöka fixa den. Vi drog upp gummibåten på däck och hittade ganska snabbt en gammal lagning som släppt. Bra där har vi problemet. Vi släppte ur luften och tog ur golvet. Det är ett hårt och tungt golv som är delat i tre delar, fruktansvärt otympligt, men till sist var båten tom. Vi hämtade sandpapper, laglappar och klister och satte igång. Det var lite knöligt och besvärligt eftersom lagningen satt precis vid en skarv och det var svårt att få det helt tätt. Efter mycket om och men, en del pillande och ytterligare ett getingstick (Katarina den här gången) så kändes det bra. Nu var det bara att vänta tills det torkat ordentligt. Vi badade, läste och tog en tupplur. Sedan skrubbade Katarina de sista fendrarna så nu är alla rengjorda. Framåt kvällen var det dags att ta itu med gummibåten igen. Efter mycket pillande och lite pusslande var golvet på plats igen. Vi pumpade upp den, gjorde ren den och fick till slut ner den i vattnet. Göran pumpade ytterligare när den väl låg i vattnet, sedan var det bara att sätta igång och skrubba däck. Göran gjorde ett grundligt jobb och däcket blev rent och fint efteråt. Vi tog sittbrunn också när vi ändå var igång. Äntligen klara tog vi ett dopp och konstaterade att klockan hunnit bli halv nio på kvällen. Dags för kvällsdrink och middag i båten. Vi börjar bli lite trötta på pasta och pastasås och måste komma på något annat att äta. Men ikväll blev det just pasta i form av tortellini och pastasås. Vi avslutade kvällen med ett parti quiz och numera står det 2-4 till Göran.
Distans: 0 NM
Besättning: Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman
Vlikho 2017-07-05
Vi sov ännu lite längre och åt sen frukost. Sedan var det med spänning som Katarina ändrade gummibåten för att lossa linorna. Skulle den kännas lika fin och full med luft fortfarande?? Nej, den släpper luft, suck. Det verkar ändå som vi hittat hålet och hade rätt i att det var en gammal lagning, men det sitter väldigt avigt till med ett hörn av golvet som ligger mot just den lagningen som dessutom är i en skarv. Vi är alltså inte klara med gummibåten än. Vi kastade loss och drog upp ankaret och gick iväg. Inte så långt hade vi tänkt. Vi har beslutat oss för att testa de fina vikarna på Meganisi de här dagarna innan vi hämtar upp Kid och Barbro i Nidri på lördag. Vi puttrade långsamt rakt ut och sedan vände vi och puttrade lika långsamt rakt in mot Port Atheni som bara ligger knappt tre distans från Abelike. Vi kom in i en liten lugn vik och beslöt oss för att inte lägga oss i den västra viken utan fortsätta ända in till själva hamnen. Väl där så var vi rörande överens om att inte lägga till mot kajplats. Mot stranden låg en sydafrikansk segelbåt med linor mot land och det fanns gott om plats så vi lade oss på hans styrbordssida, men med marginal. Man kunde komma ganska nära stranden och vi litar på vårt ankare. Vi tyckte vi fick både bra vinkel på linor och ankaret bra på plats. Det blev en lunch i båten – omelett igen – och lite bad, ganska kallt i vattnet idag. Vi ringde Elias som fyller åtta år idag och sjöng vacker stämsång, vilket han uppskattade mycket…tror vi. Sedan drog vi oss i land med hjälp av linorna i en gummibåt som kändes ganska trött och hade tappat ännu mer luft. Det är en vacker vik med de typiska grekiska fiskebåtarna i södra viken, massor med segelbåtar mot kajen, vackert turkosblått vatten och olivträd som växer upp mot sluttningarna. Vi gick runt viken och bort till kajen. Där fanns en minimarket med tillhörande liten bar. Vi kompletteringshandlade lite och tog en frappé och en öl och satt och njöt i skuggan en stund. Under tiden märkte vi att det börjat blåsa upp en nordlig vind som tryckte upp vågor i viken, men Fragancia låg tryggt på samma plats hela tiden. Lite stök blev det mellan två båtar på svaj som lagt sig lite för nära varandra. Efter ytterligare någon timme gick vi tillbaka och tog oss ut i båten igen. Vi pumpade ytterligare lite luft i gummibåten och fixade lite med disk och annat i båten. Under tiden tilltog vinden och när det började närma sig tid för kvällsdrink så började vi bli lite oroliga. Ankaret satt, men vad vi inte tänkt när vi lade till var just denna nordliga vind som dessutom bidrog till en del vågsvall och tryckte båten närmare land. Vi hade heller inte tänkt på de klippor som vi hade på styrbords sida. Linan på den sidan flöt slak i vattnet medan den andra var ordentligt sträckt och höll emot. Ankaret satt bra, men marginalen kändes allt för knapp. Vi startade motorn och försökte försiktigt dra oss något längre ut och bort från klipporna, men vi vågade inte dra in för mycket på ankaret. Vi vet att vi behöver marginal och ha minst 25 meter, helst mer ute. Nu var vi nere på 20 meter. En äldre man från den sydafrikanska båten kom till oss i sin gummibåt och frågade om vi ville lägga om ankaret och om han i så fall skulle hjälpa oss med linorna. Vi tackade och sa att vi skulle ropa om vi kände att vi behövde hjälp. Vi dividerade en stund och kom fram till att lägga om ankaret hade vi inte lust med. Till slut var vi överens om att vi istället skulle ge oss iväg, bort från det här blåshålet. Vi ropade till mannen som snabbt lossade våra linor, Katarina körde upp ankaret och så gav vi oss iväg. När vi väl kom ut ur viken blåste det upp ordentligt, en stadig nordlig vind på 10-11 m/s. Höga vågor som gjorde att båten krängde och grejor for ikring. Vi hann inte riktigt planera vår avfärd. Nu var frågan vart vi skulle ta vägen. Hade vi haft mer bränsle i båten (nu var det under halv tank) och det inte varit så sent så kunde vi helt enkelt dragit ut förseglet och gått söderut. Nu kändes det inte som den bästa idén. Abelike slog vi bort. Samma nordliga vind ligger och trycker upp sjö där om man inte hamnar längst in i hörnet, vilket inte var särskilt troligt att vi skulle göra vid denna tid. Till slut bestämde vi oss för Nidri eller Vlikho, viken innanför Nidri. Vi tände lanternorna och vår krängiga färd fortsatte. Väl bakom ön Skorpio mojnade vinden något för att ta ytterligare fart innan vi nådde fram till Nidri. Väl innanför Lefkas sluttningar mojnade vinden helt och när vi väl kom fram till Vlikho så var det alldeles vindstilla. Vi hittade ett lämpligt ställe att släppa ner ankaret på i halvmörkret och till sist låg vi säkert och lugnt och guppade i viken. Göran upptäckte att korken på tvättmedelsflaskan inte var riktigt åtdragen. Dessutom hade hela flaskan åkt i golvet av båtens krängningar, vilket resulterade i en avsevärd mängd lavendeldoftande tvättmedel på hela styrbords toalett. Det var bara att börja ösa tvättmedel. Klockan var över tio och det blev traditionellt fredagsmys som i gamla tider hos familjen Wiberg-Hedman-Djupström. Varma mackor och chips! Inget quiz utan sedan kröp vi tämligen utmattade till kojs i en fantastisk doft av kemiskt framställd lavendel.
Distans: 9,4 NM
Besättning: Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman
Vlikho 2017-07-06
Som vanligt sov vi länge och åt en sen frukost i sittbrunn. Sedan såg vi att det började glesa ut i viken så vi bestämde oss för att flytta oss lite, men stanna kvar i Vlikho. Sagt och gjort. Vi drog upp ankaret och puttrade lite längre in i viken. Lite dividerande fram och tillbaka innan vi till slut släppte ankaret. Vi ägnade ytterligare lite tid åt gummibåten. Vi är ganska säkra på att det är i den gamla lagningen som den släpper luft, men det är så lite som pyser ut så det går inte att hitta med såpavatten. Däremot har vi noterat att det alltid är på den sidan som det blir lite mjukare. Vi misstänker att vi skulle behöva göra om hela proceduren med att dra upp gummibåten på däck, släppa ur luften och ta ur golvet. För att därefter ta bort alla gamla lagningar och börja om på nytt igen, förmodligen med resultatet att det håller ett tag och sedan börja läcka igen. Ny gummibåt kanske?? Det var bara att pumpa. Göran åkte iväg med sopor med Katarina diskade och låg och läste en stund. Vi åt en väldigt sen, men god lunch bestående av de rester vi har kvar i båten. Göran är en fena på att hitta på saker med det vi har. Han har numera introducerat en jonisk tradarmacka med wibergsk touch. Väldigt smaskigt. Efter lunch var det dags att diska igen och Katarina ägnade tid åt att åka runt med gummibåten och putsa fläckar på skrovet. Nu är Fragancia riktigt ren och fin. När kvällen kom så tog vi gummibåten in till land där tavernorna låg på rad. Vi hade hört talas om Elena och fick ett bra bord alldeles vid vattnet, där gummibåtarna låg på rad och guppade. Ett väldigt trevligt ställe med god service och väldigt god mat. Göran gick all in i havets läckerheter och beställde bläckfisk i vinäger till förrätt (som var mycket godare än det lät) och mixad seafood till varmrätt bestående av små stekta fiskar (MED ögon, Ingrid Magnusson), räkor m.m. Katarina höll sig mer traditionellt och på säker mark med skinka och melon till förrätt och grillad kyckling i gräddsås med bacon och sidfläsk till varmrätt. Allt sköljdes ner med en flaska vitt lefkadiskt vin som var riktigt gott och uppfriskande. Så småningom äntrade vi gummibåten välvilligt assisterade av personalen och tog oss tillbaka till Fragancia. Kvällen avslutades med quiz och det står numera 3-4 till Göran. Katarina knappar in.
Distans: 0,6 NM
Besättning: Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman
Nidri 2017-07-07
Vi steg upp lite tidigare idag. Fixade kaffe och en snabb frukost. Sedan plockade vi ihop. Drog upp ankaret och gav oss iväg. Inte så långt, bara ut från Nidri och upp mot en mack på väg upp mot Lefkas. Vi lade till, tankade, fyllde bensin i dunken och fyllde på vatten. Sedan gick vi tillbaka mot Nidri och släppte ankaret i viken utanför stan. Lunchen bestod av stekt äggmacka till Katarina och Bullens pilsnerkorv till Göran. Alla nöjda och glada. Lite bad och slappande i sittbrunn. Det är väldigt varmt idag. Vi ska städa för att i morgon lägga till vid kajen i Nidri eftersom Kid och Barbro mönstrar på och tar över efter oss. Båtar Kom och gick under seneftermiddagen. I övrigt var det ganska stilla. Så småningom satte vi igång med middagen, en gratäng som bestod av potatis, bacon, rödlök, vitlök, grädde och fetaost. Vi beräknade tiden lite felaktigt och fick ha den inne i ugnen längre än vi tänkt, vilket gjorde att det blev en ovanligt sen middag, cirka 22.15 var det klart att äta. Vi avslutade med en quizfinal. Till Katarinas stora lättnad vann hon ikväll också och Den wibergska quizkampen slutade 4-4.
Distans: 5,4 NM
Besättning: Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman
Nidri 2017-07-08
Vi städade toaletter och salong direkt vi vaknade och sedan blev det ett snabbdopp, följt av dusch med hårtvätt och allmän hygienisk rengöring innan vi drog upp ankaret och begav oss in mot kajen. Vi hittade en bra plats bredvid de stora turbåtarna där vi legat tidigare. Vi backade in och fick konstigt nog be om hjälp med linorna av en italienare trots att han stod och tittade precis när vi kom in. Vi lade till och klev i land för att köpa lite prosecco inför kvällen. Det är vår 17-åriga bröllopsdag och dessutom tänkte vi hälsa de nya delägarna välkomna ombord. Det blev en sen och lyxig frukost på Ikaros. Den lilla baren i närheten av båten. Sedan gick vi tillbaka till båten och plockade ut lite, vi städade i sittbrunn och gjorde fint. En mycket varm dag och det var fortfarande tidigt så vi bestämde oss för att leta rätt på en poolbar och spendera eftermiddagen där. Medan vi höll på kom svenskregistrerade Svea in och ville lägga till. De blev bortmotade av en liten arg grekisk gubbe och då sa vi att de kunde lägga till på andra sidan om oss eftersom en engelsk båt nyligen gått därifrån. Så blev det, även om den lilla gubben gastade och skrek även denna gång. Ibland får man låtsas vara oförstående och låta det bero. Vi hjälpte dem med linorna och sedan gick vi bort till Yannis poolbar. Poolen var egentligen till för hotellets gäster, men vi såg väl så desperata ut att tjejen i baren förbarmade sig över oss och lät oss få en plats så vi kunde bada. Vi tog ett par drinkar och spenderade några timmar vid poolkanten innan vi gick iväg och handlade frukost till nästkommande morgon. Vi satt länge och pratade med grannarna i Svea när vi kom tillbaka till sittbrunnen. Sedan var det dags att göra sig i ordning för kvällen. Sveas besättning; Jan och Ann-Sofie bjöd över oss på en drink, men vi ville ju skåla för oss och vår bröllopsdag, men lovade att komma över så snart det var överstökat. Det tog cirka 5 minuter och sedan kom vi med den öppnade proseccon i högsta hugg. Vi hade en trevlig pratstund och fick mycket tips. Det visade sig att de kände Tommy som vi träffade 2014 i Nidri och hade sällskap av ett par dagar. De berättade att Tommy hastigt gått bort i augusti 2015, sorgligt. Vi har pratat om honom flera gånger och undrat vart han blev av. Så småningom gick vi tillbaka till Fragancia och gjorde klart för att ta emot Kid och Barbro. Idag den 8 juli 2017 mönstrar vi formellt av från Fragancia och Kid och Barbro mönstrar på och tar över i fyra veckor. De har dock varit vänliga nog att be oss vara med en vecka, vilket vi förstås med glädje accepterat. Klockan 22.15 anlände dem med sin packning. Vi tog emot med ytterligare en flaska prosecco och tända ljus i en hyfsat välstädad sittbrunn. Sedan bar det av till Maistrali för en mycket sen middag. Gott och trevligt som vanligt. Strax efter kl. 01.00 var vi tillbaka på Ikaros och det blev long island ice tea för männen och mojito för kvinnorna innan vi lullade tillbaka till Fragancia en dryg timme senare. Någon smart person föreslog att vi skulle ta en sängfösare i sittbrunn innan vi gick och lade oss och det slutade med att Barbro och Katarina gav upp och kröp till kojs vid 03.00 med Kid och Göran tog det sista i ginflaskan och kom i säng rund 03.30-tiden.
Distans: 0,2 NM
Besättning: Kid Lindberg, Barbro Lindberg, Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman
Abelike 2017-07-09
Vid 09.30-tiden masade Katarina sig upp med en dunkande huvudvärk. Ingen annan var uppe än, konstigt. Kid som sagt att han nog skulle vakna först och gå och handla bröd. Två huvudvärkstabletter, i med linser och plockade lite. Barbro kom upp och vi beslöt att tillsammans gå och handla bröd. Göran vaknade till liv och tog hand om kaffevattnet, men fortfarande inget liv från Kid. När vi kom tillbaka och började plocka fram frukost visade han sig i ungefär 10 minuter och försvann sedan in i förpiken igen. Vi andra åt frukost i godan ro och började göra i ordningen en inköpslista. Vi insåg att vi nog inte skulle räkna med Kid än, utan kanske fick avvakta ett tag till. Planen var att proviantera, plocka ihop och sedan åka ner till Sivota, förhoppningsvis segla dit. Vi gick och handlade, eller egentligen var det Barbro och Göran som gick och handlade efter att Katarina fick akuta magproblem. Så småningom var besättningen tillbaka till den tre fjärdedel som dagen inleddes med. Barbro och Katarina gick och köpte vatten och öl medan Göran gjorde klart för avfärd. Fortfarande ingen Kid. Vi insåg att vi nog fick ta fram plan B – Gå till Abelike och ligga på svaj för att i morgon gå till Sivota istället. Så blev det. Katarina och Barbro körde gemensamt upp ankaret och vi gav oss iväg. Någon timme senare var vi framme i Abelike och Katarina och Barbro släppte gemensamt ner ankaret. Det var ganska lugnt i viken och vattnet låg spegelblankt. Det blev en grekisk sallad till lunch tillredd av Barbro, mycket god. Kid började kika fram, men klarade inte av att äta något. Vi fick lite flashbacks från veckan med Carina även om det var helt andra orsaker till ”sjösjukan” denna gång. Vi tog det lugnt i sittbrunn och badade många gånger. Vi beslutade att det skulle få bli en sen middag på Minas taverna så vi skulle slippa laga mat i båten. Vi låg ganska nära land så vi brydde oss inte om att sätta på motorn på gummibåten, utan rorsman Wiberg Hedman tog årorna och såg till att hela sällskapet kom väl i land. Det var mycket folk hos Minas. Vi åt en god middag bestående av bacon- och kycklingsouvlakis och Kid, som äntligen piggnat till, tog fisksoppa men höll sig till vatten och apelsinjuice i övrigt. Vi hade en lång pratstund med Minas ägarinna innan vi slutligen rodde tillbaka till Fragancia. Det blev en sängfösare bestående av päronkonjak och sedan tog Göran och Katarina ett nattdopp innan det var dags att gå till sängs.
Distans: 5,4 NM
Besättning: Kid Lindberg, Barbro Lindberg, Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman
Sivota 2017-07-10
Fiscardo 2017-07-11
Vi steg upp tidigt och Kid pumpade gummibåten och åkte in för att köpa lite färskt bröd. Så fort han var tillbaka plockade vi ihop och gav oss iväg. Havet låg spegelblankt och någon segling var det inte tal om. Vi åt frukost under färden och tuffade fram mot Fiscardo. Efter cirka tre timmar var vi framme, klockan var inte mer än 10.30 och vi tänkte att det borde vara en perfekt tid för att lägga till vid kajen. Men det var fullt. Vi cirklade runt och kollade läget ett tag samtidigt som fler båtar kom in. Till sist gav vi upp tanken på kajplats och backade in mot den motsatta sidan med linor mot land. Vi låg bra och kunde dessutom bada, vilket var både skönt och välbehövligt. Så småningom gjorde vi oss i ordning och gick i land för att se lite av Fiscardo. Det var varmt och vi hade inte gått långt innan vi kände oss fullständigt dränerade på energi. Vi satte oss på en taverna i hamnen och beställde lunch i form av sandwich och sallad. Sedan tog vi ytterligare en liten promenad och kom på att vi var nog rätt sugna på glass och kaffe. Vi slog oss ner på ett café och beställde varsin frappé och glass. Alla utom Barbro tog två kulor. Det visade sig att Barbro var den smarta av oss. Vi fick in varsin tallrik med en gigantisk strut och två högar glass. De var i och för sig goda, men hade räckt till ytterligare fem personer. Efter en hel del kämpande rullade vi så småningom därifrån under en hel del stånk och stön. När vi kom tillbaka till båten så började allt fler båtar att komma in och till slut var det riktigt trångt runt Fragancia, trots att vi låg med linor mot land. Den sena lunchen med den mäktiga efterrätten gjorde att vi inte visste riktigt hur det skulle bli med middag. Orkar vi?? Till slut tog vi ändå gummibåten in och hittade en trevlig restaurang. Göran hamnade i samspråk med en irländsk familj vid grannbordet som tipsade om seafood med pasta eller risotto. Göran tog pastan. Vi övriga kände oss fortfarande mätta av lunchen och höll oss till några förrätter. Kid underskattade storleken på förrätterna avsevärt och beställde in tre stycken. Katarina och Barbro tog två var. Det slutade med att vi fick en doggybag med hem och för andra gången under samma dag rullade vi mot båten under en del stånk och stön. Tänk att man kan bli så mätt. Väl tillbaka i båten blev det en stund i sittbrunn med sängfösare för Barbro och Göran innan vi till slut rullade till kojs.
Distans: 13 NM
Besättning: Kid Lindberg, Barbro Lindberg, Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman
Kastos 2017-07-12
Vi vaknade vid 8-tiden och gav oss iväg en halvtimme senare. Kid och Barbro fick sköta det hela och det gick alldeles utmärkt. Frukost ombord och planen var att gå mot Atoko för att äta lunch i One-House-Bay och sedan vidare mot Kastos och förhoppningsvis kunna segla då. När vi gått en bit så började det blåsa upp lite och vi hissade segel eftersom Kid och Barbro behöver träna. Vi fick kryssa, men fick ändå rätt fin segling. Vi ändrade planen och satte kurs mot Kastos eftersom vi hade så pass fina seglingsvindar. Så småningom mojnade ändå vinden och det vara bara att starta motorn och ta ner seglen. Vi kom fram till Kastos under eftermiddagen och kunde lägga till mot trappan. Barbro och Kid skötte tilläggningen och det gick alldeles utmärkt. Väl på plats var det dags för lunch som bestod av en god fetaostomelett och rester från gårdagens middag. Sedan blev det ett par timmars slappande i sittbrunn och en tupplur innan solen gick ner och det var dags att komma i land för att äta… igen. Vi hade fått tips om fiskrestaurangen i hamnen Il Porto och dit gick vi. Samtliga i besättningen åt grillad fisk (vi vet inte riktigt vilken sorts eftersom restaurangägaren inte var så bra på engelska. Förutom Barbro som åt grillad tonfisk). Alla var mycket nöjda. Efter middagen så var det dags att ta sig till Alex och Elena i baren för lite drinkar. Kärt återseende. Det var en ganska hektisk kväll för dem, men så småningom satt vid vårt bord och pratade båda två. Vi hamnade också i samspråk med ett italienskt par som båda två spelade piano. Alex spelade Åstadens poporkester för dem. Snart hade Göran och Fabio (som mannen hette) blivit vänner på Facebook och bekantskapskretsen i joniska havet har utvidgats ytterligare. Det var en fantastisk natt när vi slutligen kom till båten och egentligen hade ingen lust att gå och lägga sig, men klockan var över två på natten så det var inte mycket att välja på.
Distans: 22,3 NM
Besättning: Kid Lindberg, Barbro Lindberg, Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman
Abelike 2017-07-13
Vi vaknade tidigt. Morgonen var ljuvligt skön, alldeles stilla. Vattnet var spegelblankt och så klart att man kan se detaljerna på botten, sex meter ner. Vi packade ihop och gled ut från Kastos för sista gången denna sommar, åtminstone för Katarinas del. Barbro och Kid ska vara här några veckor och kommer säkert tillbaka. Göran och Kid kommer tillbaka i september och lär nog avlägga ett besök på Kastos, hos Alex. Tanken var att vi skulle gå tillbaka till Meganisi och lägga till i Vahti för att handla och fylla på vatten och sedan gå till Abelike och dra linor till land. Vi räknade med att det skulle blåsa i sundet mellan Kalamos och fastlandet som det alltid brukar göra. Vi kände oss ändå skeptiska. Det blåste 0,4 m/s när vi närmade oss Kalamos norra udde och inte tillstymmelse till vind. När vi rundade udden och fortsatte en bit till så blåste det upp trots allt, motvind i och för sig, men det är nyttigt när man ändå ska träna på att segla. Vi hissade seglen, stängde av motorn och gjorde fart, åt fel håll i och för sig, men vad spelar det för roll. Vi kunde kryssa oss fram i över en timme, innan vinden vred och vi fick hyfsad vind åt rätt håll. Vi kunde segla ytterligare någon timme innan vinden mojnade. Vi startade motorn och tog oss in till Vahti. Det var fullt mot kajen och en italienare tipsade oss om att lägga oss mot piren på motsatt sida. Katarina förklarade att vi behövde vatten och det gick bra där sa han, men det var fel. Det fanns inget vatten vid den piren. När vi precis lagt till såg vi att en annan segelbåt som låg vid kajen åkte iväg. Vi skyndade oss att ta loss linorna, Kid gick över till andra sidan och Göran, Barbro och Katarina drog upp ankaret också lade vi till vid kajen, precis vid en stolpe med färskvatten. Perfekt. Kid och Göran fyllde vatten, medan Katarina och Barbro gick och handlade. Sedan blev det lunch i hamnen bestående av souvlakis i pitabröd, sallad och öl. Vi gick och köpte vatten och sedan lämnade vi ett mycket varmt Vahti. Samtliga i besättningen längtade väldigt mycket efter ett dopp. När vi kom fram till Abelike fick Barbro och Kid sköta allting själva. De fick bestämma var vi skulle lägga till och göra i ordning allting. Det var ledigt vid det vanliga olivträdet, bredvid en svensk båt. Det var Peter som vi träffade här för en dryg vecka sedan. Barbro släppte ner ankaret och matade ut ordentligt med kätting. Kid hoppade i med lina mot land. Både Peter och vi hade ordentligt med fendrar och snart satt Fragancia ordentligt med linor mot land. Kid och Barbro kände sig nöjda och hade gjort ett gott arbete. Samtliga fick ett välförtjänt bad i det ljumma vattnet. Sedan tog männen tag i arbetet med gummibåten. Som nog alla läsare av denna loggbok har förstått vid det här laget så läcker den luft och vi pumpar frenetiskt i princip varje dag nu för tiden. De fick upp jollen på däck, släppte ur all luft och tog bort golvet. Sedan tog de bort alla gamla lagningar vid läckaget och började om från början. Nu är det bara att vänta i 24 timmar tills allt torkat ordentligt innan vi vet om nya försöket till lagning lyckats. Förhoppningsvis funkar det nu, lagom till Göran och Katarina åker hem. Sedan var det dags för bad igen. Det är drygt 35 grader i skuggan så ideliga bad är nödvändiga och nu är vattentankarna fyllda så det är inga problem att duscha efteråt. Barbro gjord en utmärkt middag bestående av potatisgratäng med bacon, lök, champinjoner och fetaost. Till det serverades sallad och bröd. Fantastiskt gott. Vi satt länge i den ljumma kvällen. Avslutade middagen med lite honungsmelon och njöt av stjärnhimlen. Göran och Katarina avslutade med ett nattdopp innan det blev dags att krypa till kojs.
Distans: 21,2 NM
Besättning: Kid Lindberg, Barbro Lindberg, Göran Wiberg, Katarina Wiberg Hedman
Havreviken 2017-07-14
gitarrhjalten 
